Jag kommer ut från duschen å ska klä på mig,
Barnet: dina jeans är där nere
Jag: jag tänkte ha kjol på mig idag!
Barnet: åååh kan du inte ha klänning? ååå kan du ta den där glittriga med svart som när du åkte båt. då får du dricka vad du vill ååå då får du gå på bal mamma!!
Jag: eeööhh
onsdag 30 mars 2011
lördag 26 mars 2011
måndag 7 mars 2011
Bakslag...
fick idag reda på att den remissen jag trodde skulle visa om sonen har körtlar bakom näsan som jag tänkter _kräva_ att de opererar bort inte ens existerade...VOOOJNE...här har jag alltså gått å väntat i 2,5 månad på nåt som inte ens existerar...my goodness som min pappa skulle ha sagt ;(
Kastade mig direkt på telefonen å lyckades hör å häpna få tag på familjeläkaren under telefontiden å han hade tydligen tänkt avvakta remissen till hörcentralen å besöket där innan han remitterade vidare... Men om man har ett barn som har munandats i två år hur troligt är det då att det kommer att ändras närmsta tre månaderna?? Nåväl nu har vi en remiss dit å...men befarar att vi får vänta minst tre månader innan vi får komma dit. Då har det gått ett halvår sen vi fick första remissen å sen tar det säkert en tid innan op oxå... Men har jag inte fått sova på nätterna på två år så kan jag väl hålla mig vaken ett halvår till....åååååh...
Känns så deppigt allting. Som om jag håller på trilla över kanten. Orkar inte hur länge som helst :( Visst jag ska inte klaga, det finns dem som har det värre jag vet. Men det börjar ta på krafterna. Å särskilt som jag trodde att allt lutade åt vår väg nu... Det där psykolog-besöket i fredags som vi fick via bvc kändes ju oxå som ett bakslag, jag tror det va då luften gick ur mig... Men får skriva om det en annan dag annars kommer jag sitta å skriva hela natten tror jag :)
Hade ett annat bakslag idag å, efter att ha varit hemma hela veckan va Tornadon feberfri fredag-lördag å jag tänkte de skulle gå tillbaka till dagis imorrn, tisdag. Kl 13,15 smsar jag sambon att det blir dagis imorrn, 13,45 smsar jag igen; nänä inget dagis 39 graders feber nu :( suck
Har precis kollat Familjen Annorlunda på tv4 å därefter En unge i minuten. ÅH älskar såna program. Blir inte så ofta jag får kolla ifred men sjuklingen däckade ju på soffan före 19 när jag tvättade håret på syrran hans å hon låg i min säng med mig å kollade...hm kanske inte så bra för henne å se förlossningsprogram, skrämmer upp henne redan nu haha. Vad som är extra kul är att det är från Västerås! Bla va vår barnmorska som förlöste dottern med i dagens program!
Hm dax å sova! Hann ju inte sova så mkt natten som var...blev ju väckt 03 av Tornadon, han somnade till vid 5,30 å då vaknade syrran å va ledsen å så somnade hon om på två röda men då vaknade han igen så det slutade med alvedon vid 6,30 så somnade väl nån gång runt 07 å vaknade vid 07,30 av väcklarklockan. Nice!
Natti!
Kastade mig direkt på telefonen å lyckades hör å häpna få tag på familjeläkaren under telefontiden å han hade tydligen tänkt avvakta remissen till hörcentralen å besöket där innan han remitterade vidare... Men om man har ett barn som har munandats i två år hur troligt är det då att det kommer att ändras närmsta tre månaderna?? Nåväl nu har vi en remiss dit å...men befarar att vi får vänta minst tre månader innan vi får komma dit. Då har det gått ett halvår sen vi fick första remissen å sen tar det säkert en tid innan op oxå... Men har jag inte fått sova på nätterna på två år så kan jag väl hålla mig vaken ett halvår till....åååååh...
Känns så deppigt allting. Som om jag håller på trilla över kanten. Orkar inte hur länge som helst :( Visst jag ska inte klaga, det finns dem som har det värre jag vet. Men det börjar ta på krafterna. Å särskilt som jag trodde att allt lutade åt vår väg nu... Det där psykolog-besöket i fredags som vi fick via bvc kändes ju oxå som ett bakslag, jag tror det va då luften gick ur mig... Men får skriva om det en annan dag annars kommer jag sitta å skriva hela natten tror jag :)
Hade ett annat bakslag idag å, efter att ha varit hemma hela veckan va Tornadon feberfri fredag-lördag å jag tänkte de skulle gå tillbaka till dagis imorrn, tisdag. Kl 13,15 smsar jag sambon att det blir dagis imorrn, 13,45 smsar jag igen; nänä inget dagis 39 graders feber nu :( suck
Har precis kollat Familjen Annorlunda på tv4 å därefter En unge i minuten. ÅH älskar såna program. Blir inte så ofta jag får kolla ifred men sjuklingen däckade ju på soffan före 19 när jag tvättade håret på syrran hans å hon låg i min säng med mig å kollade...hm kanske inte så bra för henne å se förlossningsprogram, skrämmer upp henne redan nu haha. Vad som är extra kul är att det är från Västerås! Bla va vår barnmorska som förlöste dottern med i dagens program!
Hm dax å sova! Hann ju inte sova så mkt natten som var...blev ju väckt 03 av Tornadon, han somnade till vid 5,30 å då vaknade syrran å va ledsen å så somnade hon om på två röda men då vaknade han igen så det slutade med alvedon vid 6,30 så somnade väl nån gång runt 07 å vaknade vid 07,30 av väcklarklockan. Nice!
Natti!
Blev så full i skratt
när jag såg det föregående inlägget...jag skrev det i sängen igår kväll...jag blev plötsligt jättetrött å somnade. Satt å sov å hade tydligen fingret aningen länge på samma bokstav, vaknade till å raderade nog två gånger men ändå lyckades jag få iväg ett inlägg haha
söndag 6 mars 2011
Har håvat in
sdddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddd
Under utredning...
har nu fått tillbaka min bärbara efter andra vändan på reparation inom bara nån vecka...såå nu så!!
Ja under utredning befinner vi oss... Duracellkaninen...aka Tore Tornado...eller lillebror som han hetat här tidigare..
I vilken ände ska jag börja?
Han har länge släpat efter med talet...det har gäckat mig ett år å jag har funderat men trott att rätt som det är så lossnar det å orden kommer bara spruta ut... men det hände liksom aldrig...
Han har ju oxå varit vääldigt aktiv läänge. Kommer inte ihåg hur länge sen det är jag skrev lite mera regelbundet men ja sen innan han fyllde ett så har han ju varit uppe om nätterna. Å så klart innan som liten bebis... Han har alltid haft ett väldigt litet sömnbehov.. Som nyfödd så kunde han va vaken till 23 å sova till 05 å sen hade han en vakenperiod lagom till storasyster vaknade vid typ 09. Strax innan han fyllde 1 år hade han sin första öroninflammation å det var då det mesta började!
När han började dagis ändrade oxå vakenheten karaktär...han vaknade om nätterna å ville leka...innan dess hade han oxå vaknat ett antal gånger per natt men jag kunde i bästa fall få han å somna om igen efter ett tag.
I somras va jag helt övertygad att han hade ADHD eller nåt liknande efter att ha googlat lite på hans diverse upptåg, sen inbillade jag mig att det kanske va autism eller nåt...
Men under sommaren så kom hans tal igång lite försiktigt å ingav mig iaf lite hopp! Men mot hösten/vintern så kändes det som allt gick bakåt igen å plötsligt sa han hungrig istället för törstig tex när han va törstig.. I övrigt har han nog ett ganska bra ordförråd, han kan orden på saker men jag förstår inte...å om hans egen mamma inte förstår hur lätt är det för andra att förstå? is-il tex...ja pol_is__b__il_ såklart, dumma mamma! Han hoppar ofta över första bokstäverna eller stavelsen... Hans pappa va ju lycklig när han försökte få honom att säga baseball för det blev såklart asshole typ...
I december fick vi veta att goda vänners dotter hade fått diagnosen lätt utvecklingsstörd, 6 år gammal...jag lite rädd, 6 år, hur kan man inte ha upptäckt det tidigare tänkte jag å tänkte genast på min son...Hade funderat över att han kanske behövde träffa en logoped... tog upp det med dagispersonalen å de tyckte det verkade bra. Tog kontakt med BVC å vår gulliga sköterska där tog genast in oss på en 3-års kontroll...
Man skulle väl kunna säga att han failade på språktestet...hörselkontrollen gick inte å genomföra eftersom han inte satt still. Doktorn kunde se att det va nåt på trumhinnan men inte om det berodde på öronkatarr just då eller nåt allvarligare... Dessutom kunde vi inte göra nåt annat heller eftersom han stack ut från rummet tre eller fyra gånger. Tillslut fick vi sätta oss i väntrummet så han fick leka å där gick han bärsärkar gång med precis varenda pryttel tills allt va kvaddat eller låg i en enda hög på hela golvet....Hon erbjöd mig genast ett samtal med psykologen för hon tyckte han var väldigt aktiv TACK very thank you HALLELUJAH yes...det va nån annan som såg det, tack, jag behövde inte ens säga nåt... Men berättade sen om hösten när han flera gånger gått på rymmen, oftast till grannen men även till kiosken på gatan bredvid...observera 2,5 år gammal...å att vi gett upp familje-gympan då han förstörde redskapen, gick på rymmen till både omklädningsrum å ut på gården...det läskiga är att han verkligen drar ifrån mig...han har inget hum om att det skulle kunna vara farligt...
Så vi fick en remiss till logopeden, hörcentralen (för nytt försök till hörseltest) och psykologen!
Ja under utredning befinner vi oss... Duracellkaninen...aka Tore Tornado...eller lillebror som han hetat här tidigare..
I vilken ände ska jag börja?
Han har länge släpat efter med talet...det har gäckat mig ett år å jag har funderat men trott att rätt som det är så lossnar det å orden kommer bara spruta ut... men det hände liksom aldrig...
Han har ju oxå varit vääldigt aktiv läänge. Kommer inte ihåg hur länge sen det är jag skrev lite mera regelbundet men ja sen innan han fyllde ett så har han ju varit uppe om nätterna. Å så klart innan som liten bebis... Han har alltid haft ett väldigt litet sömnbehov.. Som nyfödd så kunde han va vaken till 23 å sova till 05 å sen hade han en vakenperiod lagom till storasyster vaknade vid typ 09. Strax innan han fyllde 1 år hade han sin första öroninflammation å det var då det mesta började!
När han började dagis ändrade oxå vakenheten karaktär...han vaknade om nätterna å ville leka...innan dess hade han oxå vaknat ett antal gånger per natt men jag kunde i bästa fall få han å somna om igen efter ett tag.
I somras va jag helt övertygad att han hade ADHD eller nåt liknande efter att ha googlat lite på hans diverse upptåg, sen inbillade jag mig att det kanske va autism eller nåt...
Men under sommaren så kom hans tal igång lite försiktigt å ingav mig iaf lite hopp! Men mot hösten/vintern så kändes det som allt gick bakåt igen å plötsligt sa han hungrig istället för törstig tex när han va törstig.. I övrigt har han nog ett ganska bra ordförråd, han kan orden på saker men jag förstår inte...å om hans egen mamma inte förstår hur lätt är det för andra att förstå? is-il tex...ja pol_is__b__il_ såklart, dumma mamma! Han hoppar ofta över första bokstäverna eller stavelsen... Hans pappa va ju lycklig när han försökte få honom att säga baseball för det blev såklart asshole typ...
I december fick vi veta att goda vänners dotter hade fått diagnosen lätt utvecklingsstörd, 6 år gammal...jag lite rädd, 6 år, hur kan man inte ha upptäckt det tidigare tänkte jag å tänkte genast på min son...Hade funderat över att han kanske behövde träffa en logoped... tog upp det med dagispersonalen å de tyckte det verkade bra. Tog kontakt med BVC å vår gulliga sköterska där tog genast in oss på en 3-års kontroll...
Man skulle väl kunna säga att han failade på språktestet...hörselkontrollen gick inte å genomföra eftersom han inte satt still. Doktorn kunde se att det va nåt på trumhinnan men inte om det berodde på öronkatarr just då eller nåt allvarligare... Dessutom kunde vi inte göra nåt annat heller eftersom han stack ut från rummet tre eller fyra gånger. Tillslut fick vi sätta oss i väntrummet så han fick leka å där gick han bärsärkar gång med precis varenda pryttel tills allt va kvaddat eller låg i en enda hög på hela golvet....Hon erbjöd mig genast ett samtal med psykologen för hon tyckte han var väldigt aktiv TACK very thank you HALLELUJAH yes...det va nån annan som såg det, tack, jag behövde inte ens säga nåt... Men berättade sen om hösten när han flera gånger gått på rymmen, oftast till grannen men även till kiosken på gatan bredvid...observera 2,5 år gammal...å att vi gett upp familje-gympan då han förstörde redskapen, gick på rymmen till både omklädningsrum å ut på gården...det läskiga är att han verkligen drar ifrån mig...han har inget hum om att det skulle kunna vara farligt...
Så vi fick en remiss till logopeden, hörcentralen (för nytt försök till hörseltest) och psykologen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)